Bron IIII
"Varje Saga har sitt slut"
Nu är det alltså över, efter 38 avsnitt har Bron sagt hej då. Det blev 4 mycket bra säsonger. Jag kommer sakna Saga, kommer aldrig glömma bort henne och denna underbara serie. För den var verkligen annorlunda om man jämför med andra svenska serier. Jag gillade upplägget serien hade, hur allt berättades och alla härliga personligheter, framför allt Saga Noréns tafatta och komplexa karaktär.
Säsong 4 var överlag en bra säsong, kanske inte serien absolut bästa säsong, men den var ändå bra. Det fanns två mördare den här gången och det kom som en liten överraskning, och på sättet som det avslöjades på var också spännande och jag trodde där ett tag att allt inte skulle sluta särskilt lyckligt.
Henrik fick äntligen veta vad som hände med hans barn. Saga utvecklades som person med hjälp av en psykolog som fick henne att inse att hon också betyder något. Att hon också ska få bestämma vem hon egentligen vill vara. Göra saker hon vill och inte det som polisen Saga ska göra. Det var fint att se.
Vad tycker jag om slutet då? Jag hatade inte slutet, det finns några fina scener med Saga och hon och Henriks relation fick på ett sätt ett bra slut. Det finns nog en framtid för de två, men som hon sa, nu när Henriks dotter är tillbaka kan hon inte bo kvar hos honom och det är nog ändå bra för dem både. Framför allt för Saga, som nu måste försöka hitta sig själv igen och det gör hon nog bäst om hon är själv.
Det var nog ändå bra att Bron slutade efter den fjärde säsongen, det är bra att sluta på topp och det tycker jag verkligen den här serien har gjort. Visst, jag skulle kunna se på minst en till säsong av Bron, men jag är ändå nöjd över det jag fick uppleva med den här serien. Jag är glad för Sagas skull, nu får hon vara den hon vill vara, hon får bara vara Saga Norén.
